Foto är mycket en materialhobby. Det finns mängder med prylar och många kostar också multum. Det krävs dock inte dyra kamerahus och extrautrustning. Hur bilden blir beror mycket på den som är bakom kameran (givetvis en del på kvalitén på kamera och objektiv). Ibland är det bättre att lära sig grunderna först med lite utrustning och sedan bygga ut efterhand. Den som har mest kameraprylar när man dör är inte automatiskt den bästa fotografen...

Något som ofta är dyrare än själva kamerahuset är objektivet. En riktigt bra objektiv kan kosta flera gånger mer än kamerahuset. Kvaliten på bilderna beror inte enbart på vilket kamerahus man har utan mycket på vilket objektiv man har på kameran. Canons egna objektiv är dyrare än tredjepartstillverkarna. Men de håller också en jämnare kvalité och byggmässigt är de bättre än övrigas. Tänk på att du inte kan byta Nikon och Canonobjektiv mellan er. Varje kameramärke har sin standard på kontakten. Tredjepartstillverkarna som Sigma, Tamron och Tokina gör objektiv till flera olika modeller. Köper man ett Sigma väljer man ett med Nikonfäste eller Canonfäste (eller Sony eller Pentax osv). Just Sigma, Tokina och Tamron är märken som ligger på nästan halva priset mot originaltillverkarna och nästan nå upp i samma kvalité. En vanlig dödlig se oftast inte så stor skillnad på en bild tagen med ett Nikon/Canon eller Sigma/Tokina/Tamron. Ett objektiv med fast mm tal är oftast skarpare än ett zoomobjektiv. De "kit-objektiv" som medföljer kameran är en kompromiss. Kvaliten är hyfsad men inte mer än snittet. Ett annat objektiv till kameran, nytt eller för den delen gärna ett begagnat, kan lyfta kameran som helhet till nya höjder. Så var det för undertecknad. 

Som andra objektiv väljer de flesta att köpa ett telezoom. Ett 55-200 mm tele eller ett allroundzoom med 18-200. Sigma har ett trevlig 18-200 och fördelen är att man slipper byta objektiv. Är man inte intresserad av mer tele kan man välja ett med mer vidvinkel, dvs lägre än 18mm. Då får man med mycket på kanterna men risken är att bilden blir "rund" på just kanterna. Ett 10-20 mm objektiv tilltalar vidvinkelfantasterna.

När man köper ett objektiv är det mycket att tänka på. Ägare av tex Nikon D40, D40x och D60 saknar en motor i kameran för att driva autofokusen på objektivet. Vilka Canonmodeller som saknar motor har jag inte helt koll på så kollar själv din modell. Saknar kamerahuset en motor behöver objektivet ha denna motor istället. Den heter AF-S på Nikonspråk. Motorn i Canon heter EF-S. Bildstabilisering kallas VR på Nikonspråk och IS på Canonspråk. Sigmas beteckning är OS. Mer om objektiv kommer på fortsättningskursen för den som tänkte gå den. Annars rekommenderar jag mina webbradioavsnitt där jag tar upp en hel del med objektiv. Välj Webbradio i menyn.

18-55 mm betyder att max vidvinkel är 18 och max zoom är 55. Ett 55-200 har 55 som mest vidvinkel och 200 som max zoom. Över 200 mm behöver väldigt få personer. Varje objektiv har en närgräns som objektivet vill jobba till. Denna siffra stå på objektivet. Detta tog vi inte upp men kan vara bra att känna till: Olika objektiv har olika filtergänga. Denna mäts i mm och avser diametern på glaset. Ett 52 mm filter är billigare än ett 67 mm osv. Kolla din filterstorlek innan du köper ett filter. 

Billigare kameror har färre autofokuspunkter än dyrare modeller. En del modeller har tre punkter. När du tittar i sökaren och trycker knappen halvvägs ser du fokuspunkterna. Där det blinkar rött (oftast denna färg) är där som kameran sätter skärpan. Den i mitten är snabbast och bäst och också den som är grundinställd. När motivet inte är över en fokuspunkt har kameran svårare att sätta skärpan. Ändra fokuspunkt gör man nästan enbart när kameran stå på ett stativ. Det finns ett antal olika inställningar av autofokus som närmaste motiv, motivföljande osv. När det gäller Nikon står kameran grundinställd på närmaste motiv. Det kanske inte är det närmaste motivet du vill ha skärpan på. Att byta i menyn till att endast mäta på mittenpunkten är mycket bättre.

Ett mycket bra tillbehör till den inbyggad blixten är en diffusor som sprider ljuset.. Se mer info och beställ om intresse finns här!

Externa blixtar till Canon kan du se här och till Nikon här

Du som vill repeterar mer kan lyssna på webbradio avsnitt 17-22 + 24-25. Vi gick inte igenom allt men det berör ändå det vi talade om under kvällen.

Detta blir de sista raderna från denna kurs. Tycker alla har verkligen tagit till sig informationen. Det blir mycket korvstoppning. Det blir så när det är mycket som man vill att ni skall känna till. Att försöka hitta något att stryka och göra kursen till en "vi fikar tillsammans och tala lite foto vid sidan av " är inte riktigt min grej...

Lycka till framöver med fotograferandet. Några kanske jag träffar igen på kommande kurser. Lär dig ta bättre bilder eller fortsättningskursen i Systemkameran är lämpliga steg. Sedan finns det alltid Photoshop Elements kursen för den som vill börja redigera. Ni få givetvis skicka in frågor även om kursen är slut.

Bilderna jag visade på tavlan finns dels i sammanfattningen från lektion 4, det nya bildspelet finns nedan:

Trevligt att så många inte ger upp utan fortsätter efter jobbiga lektion 2. Det här med bländare och F-tal är nyttigt att kunna. Genom att titta på sina bilder i efterhand kan man bättre förstå varför bakgrunden blev suddig eller inte. Om man har kameran på gröna autoläget bestämmer kameran om bakgrunden skall vara skarp eller inte. Hur skall kameran kunna veta på gröna läget om du vill ha med bakgrunden bakom personen eller inte? Den gissa. Ibland blir det bra och ibland mindre bra. Så mer ljus det finns så större F-tal kan man välja. Därför blir det ofta mycket bättre bilder på sommaren. Det är lättare att själv välja F-tal. Är det dunkelt ljus så räcker det inte till att köra på tex F22 då bilden blir mörk. Då få man skruva ner tills kameran tycker F-talet är ok. Vissa kameror indikerar med texten Lo eller blinkade siffror att F-talet inte fungerar. Annars ser du ju det när bilden blir för mörk...  

Om A-läget och F-talet bestämmer hur mycket som skall vara skarpt i djupet bestämmer S-läget elller Tv på Canon/Pentax (slutarläget) om bilden skall frysas eller inte. Dvs vill man ha rörliga motiv skarpa eller suddiga. Slutartiden mäts i sekunder eller delar av en sekund. Stå det tex 4" betyder det 4 sekunder och är bra till tex fyrverkeri eller då man vill ha trolskt vatten. Stå det bara 4 i displayen är det 1/4 sekund, alltså mindre än en sekund. 1/30 sekund behövs för att bilden skall bli skarp. Se i bildspelet på olika riktvärden. Tänk på att blixt alltid ger 1/60 på automatläget(det gröna) eller P, A-läget och räcker inte till för rörliga motiv. Bättre är om du ställer kameran på S-läget och rattar in 1/200. Då få du perfekta blixtbilder och fryser barnen, katten eller ja allt det som rör sig lite grann. Det blir dock på bekostnad av färgerna. Så högre slutartid man har, tex 1/200 ju mer blixtbild blir det. Ljuset från lampor osv hinner inte med och bilderna blir kalla. Genom att skruva ner slutartiden till tex 1/40 få man mer varma bilder med blixt då omgivningsljuset hinner komma in i kameran. Men då kan du ju inte frysa rörelse längre...

 Kolla vilken slutartid du kommer att få INNAN du ta bilden (tyck ner knappen halvvägs). Är det för dåliga tider behöver motivet flytta på sig, du behöver mer ljus (tex blixt) eller använda ett stativ. Har du ett stativ eller ställer kameran stabilt på bordet gör det inget om det tar 5 sekunder mellan klick och klick. Så länge motivet inte rör sig så blir det bra. Rör sig motivet ja då kvittar det om man har stativ eller inte, då gäller enbart snabba tider (som tex 1/200). Bildstabilisering i kameran eller objektivet hjälper inte heller till för att frysa en rörelse.

Bländaren och slutaren hänger ihop. Ändrar du den ena så ändrar du den andra automatiskt. Du få alltså ofta välja om du vill frysa rörelsen (s-läget) eller sudda ut bakgrunden/ha mycket djup i skärpan (a-läget). Det är bara soliga dagar utomhus du kan få både och. En fickkamera kan för övrigt inte sudda ut bakgrunden som på en fickkamera. Fotar man mycket i dunkelt ljus är ett objektiv med F2.8 bättre än ett kitobjektiv som har F3.5 (som lägst om man inte zooma). Det man vinner är "1 steg". Dvs på samma bild kan man få ett steg högre slutartid. Istället för 1/30 får man 1/60. Istället för 1/250 får man 1/500 osv. Vi kommer till objektiv under kommande lektioner. Fotar man inomhus men långsamma föremål typ "sitta i soffankort" eller helt stillastående saker behöver man ofta inget bättre objektiv. Då är det bättre att köpa en extern blixt för pengarna. När det gäller blixt så använd gärna S-läget och ställ in ratten till 1/200 (1/160 max på vissa kameror) för att få skarpa bilder istället för automatikens 1/60 som gäller som standard.

Vi kollade sedan på det manuella läget (M på ratten). Det är mest till för proffsen och då man kan ställa in både bländaren och slutaren. Ett bra läge för blixtbilder då kan kan ställa in hur mycket blixt som skall synas i bilden (med slutartiden) och hur mycket av bakgrunden som skall vara skarp bakom motivet. Har kameran två rattar är den ena för bländare och den andra för slutaren. Har man en ratt gäller det att hitta hur man skiftar funktion mellan F-talet (bländaren) och slutartiden (tex 1/40). På många systemkameror är det +/- knappen (exponeringskompensations knappen). Håll den nedtryckt för att bläddra mellan funktionerna. För den som tycker det här med bländare och slutartider, F-tal och 1/40 är svårt finns en nödlösning, motivprogram. Vi gick tillsammans igenom de olika motivprogrammen som era kameramodeller hade. Tänk på att bara för att det heter tex sport så är det lika bra till alla bilder i rörelse. Det sportprogrammet gör är att försöka välja en så bra slutartid som möjligt för att frysa rörelsen. Den skiter i bakgrunden (f-talet). Macroläget är tvärtom. Den väljer ett så lågt F-tal som möjligt för att sudda ut bakgrunden men skiter i slutartiden. Landskap fungerar bra till de flesta bilder där man vill ha mycket i djupet skarpt (högt F-tal) men lägger på lite extra blått och rött. Det kan bli konstigt på gruppbilder. Tänker inte ta alla varianter här utan hänvisa till webbradion.

Det hade varit en lång dag för somliga och det är inte alltid lätt att orka ta till sig all info. Ge dock inte upp!

Ni har väl inte missat att på min hemsida har jag ett TV-inslag som jag spelar in lite då och då. Där finns den sista informationen om mina kurser samt ett fototips. Har du några minuter över så kolla gärna det, samt Facebook gruppen där jag lägger ut fototips.

Jag rekommenderar den som vill ha en sammanfattning samt vill lära sig mer att lyssna vidare i min webbradio. 

Så över till det mer komplexa, kamerans inställningsratt. Målen med denna kurs är att eleverna skall våga testa något annat än det helautomatiska "gröna läget" auto. Auto är helautomatiskt och då kan du inte styra nästan någonting. Exempelvis när blixten skall användas eller inte. Autoläget är bra för nybörjaren men när man kan sin kamera märker/vet man om att den har sina nackdelar. Bättre är därför att lära sig någon av de andra lägena.

Till exempel P-läget på ratten som låter dig styra blixten och en massa annat. I P-läget sköter kameran själv de mer svårlärda begreppen bländaren och slutaren och du sköter resten. När du väljer P så öppnas knappar och menyalternativ upp som varit låsta i autoläget. Du kan nu styra blixten genom att själv fälla upp den med blixtknappen.

För den som vill lyssna på mer info om det vi gått igenom på ratten bör lyssna i webbradion på avsnitt 9-10.

Vi kommer nästa gång att fortsätta titta på det här slutare. Dessa två termer hänger ihop. Kan man bländare och slutare kan man styra sin kamera på ett helt annat sätt än i automatläget.

Termerna vi nu talar om är halvjobbiga men nödvändiga för att kunna fotografera bättre. Med tiden kommer ni alla att få en aha upplevelse och förstå varför vissa bilder blir bra och vissa mindre bra.

Efter presentation och allmän info var det dags att börja titta på det här med kameran. Framöver kommer det att bli betydligt mer av övningar.

En systemkamera är en kamera där man kan byta objektiv. Kameran är ett "system" med ett kamerahus och ett objektiv. Då blir det en systemkamera.

En fickkamera/kompaktkamera har några fördelar jämfört med systemkameran. De är billigare, lättare och ta mer "färdiga" bilder. Dvs man behöver inte bildbehandla en bild från en fickkamera för att den skall se bra ut. Det krävs för en Systemkamerabild. Däremot är en fickkamera långsammare i uppstart och i fotograferingsläget mot en Systemkamera. Systemkameran är ofta upp till 5 gånger snabbare. Förutsättningar för att ta en bild med en systemkamera är betydligt större än för den lilla kusinen fickkamera. Däremot är Systemkameran inte som standard inställd för "färdiga" bilder. Genom att ändra grundinställningarna i kameran kan man få mer färdiga bilder direkt i kameran och minimera (eller helt enkelt hoppa över) bildredigering i datorn. Mer om det en senare lektion. En mobilkamera kan på inga sätt mäta sig tekniskt och kvalitetsmässigt mot en fickkamera..

Den är Canon och Nikon som är de stora drakarna på digitala systemkameror. De har nästan 85 % av marknaden. Köper man ett av dessa märken är det lättare och billigare att få tag på tillhör som objektiv och blixtar. Andra märken har mindre marknadsandel men behöver inte vara tekniskt sämre än Canon/Nikon. Det är alltid trevligt att ha en kamera av samma märken sm sina kamrater och som fototidningarna skriver om. Därför brukar många satsa på de säkra korten Canon och Nikon.

Det finns egentiligen inga dåliga modeller av Canon eller Nikon. Givetvis finns det bra modeller även från andra märken (som Sony för att ta ett exempel) men som helhet vinner ofta Canon eller Nikon när man testar kameror i tidningarna. Köper man en max 2 år gammal modell fungerar de utan några direkta fallgropar. Så mer pengar man lägger desto mer kamera för pengarna. Sedan skall man inte lägga extra pengar om man sedan kör kameran på auto (gröna läget på ratten). Det är framförallt inställningsmöjligheter, snabbhet vid fotografering av sådant som rör sig, bättre tätning mot fukt och mindre plast som skiljer modellerna åt. Det är fler knappar och vred på dyrare modeller. Om kameran har 6, 10 eller 12 megapixlar är inget som skall avgöra inköpet. Idag har i stort sätt ingen ny systemkamera mindre än 10 megapixlar (MP).

En kamera är som en dator. Bättre grejor kostar mer. En dyrare kamera har starkare/snabbare motor och kan klara av mer på kortare tid. En kamera är fuktkänslig och bör inte användas vid fuktiga väderlekar utan skydd. Har man haft sin kamera ute i kraftig kyla bör man inte ta in den i ett varmt rum direkt. Lägg den i en påse innan man gå in eller låt väskan stå kvar på balkongen/uterum för att "tina upp". Det är främst skärmen som inte gillar kyla.

Det finns olika standarder på minneskort. CF korten (de fyrkantiga av plåt) var mest populära för några år sedan. Idag dominerar de mindre SD (Secure Digital). Klarar din systemkamera, fickkamera, dator eller någon annan utrustning av ditt kort så är det bara att använda. Samma kort i fickkamera som systemkameran med andra ord. Det kvittar också om man har en Canon, Nikon, Olympus osv. Så länge prylen har CF eller SD kort så är det bara att använda. På minneskortet står kapaciteten på kortet. Ofta är det 2, 4 eller 8 GB. Hur många bilder man få plats med beror på många saker. Mer om detta längre fram i kursen. Om man tar en bild i taget behövs inga snabba minneskort utan standard fungerar bra. Tar man seriebildstagningar (flera bilder per sekund) eller filma med kameran är det bra med snabba kort. Snabba kort har en text typ 15Mb/sek eller 66x, 133x osv. Sandisk är störst på minneskort och ett bra val. Andra tillverkare är Kingston, Lexar med flera.

Det krävs mindre antal megapixlar (miljoner pixlar/duttar) än vad många säljare säger. Skriver man inte ut större än A4 räcker 6 Megapixlar utmärkt. Vid stora bildutskrifter eller om man kasta mycket av bilden i redigeringen (beskärning) då är det bra att ha många pixlar. För små bilder eller för webben är det helt onödigt. Ett vanligt 10 x 15 cm kort kräver inte mer än 2-3 Megapixlar. Fler pixlar på samma "fyrkant" (sensorn) ger mindre pixlar och risk för sämre bilder. Över 12 Megapixlar är inte att rekommenderar. Det är på sensorn, den fyrkantiga plattan i kameran som bilden "skapas". Den är den som ersätter en äldre analog kameras filmrulle.

Ställ gärna frågor här på hemsidan mellan lektionerna. Det bjuder jag på. 

Vi hörs här på hemsidan eller nästa måndag. Jag kommer att vara på plats innan 18:00 (ung 15 minuter innan) om du har några frågor du vill ta enskilt.

Lyssna gärna på mina webbradioprogram (se länk i menyn). Episod 2 - 5 tar upp sådant vi gick igenom under första lektionen. Du hittar sändningarna på första sidan eller så klickar du här! Ljudet i de första sändingarna är inte optimalt. Det blir bättre längre fram.

Bilderna jag visade på väggen finns nedan (vi hann till och med sidan 13, resten tar vi nästa vecka).